Året är 2007. Strax efter lunch lördagen den 20 januari dyker de första personerna upp. Platsen är det berömda danspalatset Rotundan i Vikmanshyttan. Vaktmästaren låser upp ytterdörren och den frusna personalen skyndar in i stugvärmen. Uppgiften är att duka till kvällens firande. En nybliven 50-åring ska hyllas med sedvanlig pompa och ståt. Samtidigt utanför en lagerlokal i residensstaden Falun samlas fem medelålders män med ett tydligt uppdrag i blicken. En släpkärra fylls med allehanda detaljer. Inga order ges. Alla vet att var sak har sin plats. Förrådet är tömt och inget glömt när bussen rullar iväg söderut. Termometern pekar på -15 grader. Snöröken virvlar i luften samtidigt som herrarna i bussen bekantar sig med kvällens uppdrag. Vilken musiksmak kan tänkas passa i kväll? Rock Pop Blandat? Vi börjar som vanligt med frigörande dans säger Staffan och ingen protesterar. Frigörande dans är ett genialiskt koncept uppfunnet av kapellmästarn. Efter en lång sittning med god mat och många tal är det dags för gästerna att ställa sig upp bakom stolarna och genomföra en klassisk uppvärmning under ledning av Staffan med ackompanjemang av orkesterns kakilamberytm. Efter ett väl genomfört gympass samlas alla framför scenen och musiken övergår i en eldig samba.
Minns ni förra gången den blivande 50 åringen engagerade oss utbrister Thomas medan bussen tar oss genom det snömättade landskapet. Jodå vi minns. En av sönerna i familjen ställde till med bröllop och Sigges stod för musiken. Bystugan var fylld av släkt och vänner. Maten uppäten och orkestern beredd. Då händer något osannolikt. Församlingen börjar plötsligt skandera. Vi vill se vem är bäst! Vi vill se vem är bäst! Det visar sig att bröderna och pappan är skickliga och kända brottare i elitklass. Brudgummen slänger av sig smokingkavajen samtidigt som brorsan gör samma sak . Framför våra ögon pågår plötsligt en vild brottningsmatch med pappan som domare, medan gästerna högljutt hejar på! Vem vann undrar ni? Brudgummen som tur var. Allt kan hända på en Siggespelning.
Äntligen framme. Bussen backar upp till baksidan av byggnaden. Urlastningen går ovanligt snabbt. Snöandet och kylan bestämmer takten. Vi hälsas välkomna av festansvarig och de viktigaste detaljerna avhandlas. Tidpunkter,bordsplacering eventuellt framträdande av någon gäst osv.
Rotundan är en märklig skapelse. En rund byggnad med ett runt dansgolv. Varför är inte alla dansgolv runda? De flesta danser rör sig i cirklar. Det är bara att kliva på och åka med i virvlarna. Schottis, vals, foxtrot, polska, modern dans, bugg osv. Dessutom innehåller bygget ett övre plan också det cirkelformat där man kan sätta sig och njuta av feststämningen och få ett ovanperspektiv.
Nu händer något med Sigges. Inget oväntat. Samma sak sker inför alla spelningar. Ett stort allvar infinner sig, Borta är jargongen på resan hit. Det som utspelar sig den närmaste timmen är avgörande för kvällen. Allt ska fungera in i minsta detalj. Alla i bandet har sina givna positioner på scen. Hörselminnet måste aktiveras och få samma ljud som alltid från ett givet håll. Instrument ska stämmas ,trummor monteras ,volymen på scen ljusteras, röster,teknik ,mickar sladdar, stativ och sist men inte minst, ljudet ut. Thomas håller i trådarna. det blir bäst så. Alla lokaler har sin egen unika akustik och variationen är oändlig. Glöm heller inte att musiken ska vara en integrerad del av dansupplevelsen. Absolut inte ta över så tänk på volymen säger Sverker men inser i samma stund att det är som att trotsa en naturlag. Så! Äntligen! Allt är klart och det känns bra! Oj glömde en viktig detalj. T-shirten med Sigges Fröjdmotiv under kavajen. Välstruket och propert.
Lokalen börjar fyllas av gäster. 150 vänner, nära och kära samlas. Välkomstdrinkar maten alla hyllningstal och Staffans trumpetfanfar till jubilaren höjer stämningen i Rotundan. Utanför panoramafönstren härskar vinterstormen. Kontrasterna kan inte vara större. Känslan är mäktig. Dansen tar fart. Sverker sjunger Keep on Running med Steve Winwood kvalité och fortsätter av bara farten med Sticks and Stones, Thomas avlöser med en mäktig Unchained my Heart. Staffan bryter in med Sven-Ingvars och Janne försöker sig på en Elvis i Don´t be Cruel . Många vill upp och sjunga och vissa gör det riktigt bra. Det här är allas fest. Timmarna går och Staffan annonserar sista dansen. Twilight Time i instrumental version avslutar det stora Tabelraset i Vikmanshyttan den 21 januari kl 01:30. Alla är trötta och uppfyllda av kvällens dansglädje. Den nyfirade 50-åringen och hans fru tackar alla gäster för en minnesvärd afton.
Epilog. Resan till Falun gick bra. Snöstormen stillade sig så småningom och alla kom välbehållna hem med vår trummis Lasses kloka råd inför sista dansen. Kom ihåg att gå hem innan ni går och lägger er.
/jn

Rotundan någon gång tidigt 60-tal